nere.

Ibland kommer den där håliga känslan tillbaka, den som liksom gnager sig fast. Gnager tills de gör riktigt ont och sen bitet sig fast där. Då kan man inte sova, inte äta och knappt finnas till. Allt gör ont.. Alla tankar, alla känslor, all saknad.
Den känslan har jag nu. Tänkte lägga mig i sängen, men de går inte. Det tar emot, jag vet att jag kommer lägga mig där, men sen ligger jag och vider och vänder mig, går upp tar en cigg, lägger mig, vider vänder.. och sen fortsätter de. Undra hur många sömnlösa nätter jag haft på sista tiden. 
det är nu jag skulle behövt dig vid min sida, Nån som alltid var stark, hade svaren på alla mina frågor, kramade om mig när jag var lessen och ensam, sa emot mig när jag hade fel. Sa till mig att jag är värd nåt. Ibland behöver man höra de för att orka resten av dagen..
Allt svek, jag kan inte glömma. såren blev för djupa, ärren är för fula. Tomheten, kylan, lögnerna..
skulle vilja känna känslan var riktigt lycka igen, de va så länge sen nu.
Det kanske blev lite deppigt, men ibland måste man få vara lessen så man uppskattar att vara glad.




Jag blir hellre hatad för den jag är, än älskad för det jag inte är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0