Det glimmar till lite ljus på dagarna ibland, men oftast är jag för trött för att ens märka det när det väl händer. Märker bara att kvällen och natten blir lättare att ta sig igenom.  Det känns ju iaf som ett steg i rätt riktning. Tyvärr är dom mörka stunder fortfarande lite djupa och mörka. Saknar att kunna känna att jag mår bra. Saknar att skratta.. Skratta så man får ont i magen och tårarna bara sprutar. Min tårar sprutar iofs ofta, men det är för att jag är ledsen, arg eller trött...

Kan nån väcka mig nu och säga att jag har drömt en mardröm?