Dagen började ganska okay. Lyckades bli av med ångesten under natten trots att jag bara sov en timme och vaknade av mardrömmar. Undra när jag ska få sova en hel natt?
Fick ett samtal efter lunchtid, han ska komma och hämta möbler imorrn. Dom jag skulle få som kompensation för att det blev så här. :S Känner mig inte alls redo att träffa honom. Men jag har väl inget val.

Nu har jag nog börjat fatta vad som hänt. Bygger man ett liv på lögner, är det svårt att ta sig bort med en bra ursäkt. Därför skiter man i ursäkten och drar bara istället. Det finns ju inget att prata om. Inget var ju på riktigt ändå.

Önskar att jag skulle få orken tillbaka, klarar inte av att kämpa utan ork. Jag fallar bara längre och längre ner. Det är så jävla svårt att ta sig upp.. Speciellt när nån jävel knuffar ner mig hela tiden. Jag måste lära mig Grynets motto.. Ta ingen skit!!


Mitt dåliga samvete mot Bella gör ju inte saken bättre. Jag orkar inte bry mig.. Det finns verkligen inte ork kvar. Vi borde ha julbakat för länge sen, men jag har inte orkar. Har inte ens orkat bry mig om det. Har liksom inte ens tänkt tanken att gå och handla, för jag vet att det finns ändå ingen ork att komma igång. Allt vi lyckas göra tillsammans är halvhjärtat från min sida, för det finns ingen ork.. Hon ska inte behöva lida för det här och hon ska absolut inte behöva se sin egen mamma så här ledsen. Det är jag som ska trösta henne, inte hon som ska trösta mig.
Hon är jätte orolig för imorrn. Vet inte hur jag ska lösa det. Hon vill inte vara hemma, men vi ska på möte i skolan innan så jag måste ju ta me henne hem. Stackars barn vad hon måste lida nu..