lång perm över jul

Ligg här intill mej och håll om mej lite,
snart reser jag mej själv.
Jag önskar att det fanns någon lindring att få,
men jag vet att det finns ingen hjälp.
Nu måste jag in i det mörka,
nu måste jag ner i min brunn,
där ingen kan höra
hur jag skriker.
Så jag vill att du lämnar mej ensam
när du tror att jag fallit i sömn;
Jag vill inte att du ska se mig så här.
 
Fortfarande kvar inne.. Börjar för grym hemlängtan. Det måste ju vara ett friskhetstecken.. Hade massa planer den här veckan på saker jag tänk göra, men inget har blivit av, tiden bara rinner iväg och jag hängert inte med.. Ett tecken på att jag fortfarande inte mår bra..
Har bestämt mig för att testa anti depp på dropp. Har sett andra här inne få det och dom har verkligen piggant till..  men det blir efter jul om jag inte blir bättre under permisen.. Åker hem imorgon och kommer tillbaka tisdag kväll.. Känns skönt och lite skrämmadne men som vanligt får man ju komma tillbaka om man berhöver, dessutom bestämdes det att dom ska ringa mig varje dag och kolla hur det går..  sen kan ju jag ringa in och snacka om det behövs..
 
Det ska bli så underbart att träffa Isabell.. har inte sett henne på en vecka.. så ska jag åka till stalltet och ladda batterier.. Det behövs... Till och me katten saknar jag, det trodde jag aldrig..
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0