Trodde allt var på väg att bli bättre.. Har ju mått okay på sista tiden. En natt med för lite sömn, och skiten gör sig påmind.. Blev till att knarka lergigan för att överhuvudtaget våga sätta mig på bussen. sitter nu på bussen på väg till Nyköping och psykologen. egentligen vill jag inte ta piller innan jag ska dit, för det blir så svårt att prata då, men idag blev jag tvungen.. Nu sitter jag här och hoppas på att jag inte somnar..
... på alla människor som mår bra. Som är lyckliga och vill leva..
Har precis varit hos kuratorn och avslutat min kontakt med henne. Slutenvården tycker jag är för sjuk för att träffa nån utanför kliniken, så jag har blivit skickad till öppenvården team två. Har gått dubbelt ett tag, men nu är det slut... Över... Fan vad jag hatar avsked..
Nu vill jag bli frisk, känns som jag är på god väg, men det är fortfarande väldigt långt kvar.. Trött på att vara sjuk, vill som normala människor, klara av att ha ett heltidsjobb. Vill byta jobb, men vem vill anställa nån som åker in och ut från psyk hela tiden..Vara glad och kunna ta motgånger på ett vanligt sätt, utan att behöva ligga inne på psyk..
En vacker dag kanske min dröm slår in.. Men blir jag lycklig då?
Ibland när man vaknar på morgonen känner man direkt känslan av meningslöshet. Då skulle man helst ligga kvar i sängen och dö. Imorse var inte ens sån dag. I dag mår jag bra, känner mig glad och har faktiskt lite livslust, men ändå har jag en konstig känsla i kroppen, den knackar på lite då och då och gör sig påmind om att livet är inte underbart. Varför? Varför kan inte jag nån gång få känns riktigt glädje, varför måste det negativa hela tiden påminna mig om att det finns där? Varför kan inte jag få vara som alla andra och bara kunna "glömma" bort att det tråkiga, läskiga och negativa för ett tag??
Som vanligt så var det länge sen jag bloggade..
Känns som allt ja skriver är negativt och det kanske inte är så kul att läsa.. Men jag har inte så mycket annat att skriva.. min tankar är fortfarande rätt negativa..
Låg inne två veckor denna gång, vilket betyder att det är ett tag sen jag kom hem.. Kändes skönt att det inte blev så lång vistelse. Finns ju inte så mycket att göra där annat än vänta på att medicinerna ska göra nytta..
Ville egentligen mest bara berätta att jag är utskriven och fortfarande lever..
