Mot Nyköping

Den långa bussresan..

Som ni säkert läste igår, pendlar måendet fortfarande upp och ner.. Men tycker ändå att jag är lite stabilare än förr.. Kanske har dom hittat mediciner så passar mig.. Kämpar på två veckor till så får vi se sen..

Ju mindre jag bloggar, ju svårare är det att hitta nåt att skriva. Borde det inte vara tvärt om? Nu borde jag ju ha massor att berätta..

Mina SM planer sket sig nog i år igen :( är för fattig just nu för att ha råd att kvala.. Tråkigt nu när det äntligen var i närheten och allt :( blir så trött på att pengar alltid ska ha sån stor betydelse...

Kusen är min nu... Min bara min.. Känns helt underbart... Äntligen är det han och jag på riktigt.. :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0