Min gula vän.

Igår red jag som sagt lektion.. Och det gick så bra.. Äntligen börjar allt släppa, han går inte längre emot och lyssnade riktigt bra.. Kämpade som tusan och allt kändes så lätt. Ändå var vi båda två dödströtta efteråt. Men väldigt nöjda.
Idag fanns känslan av lycka kvar.. Så när jag åkte till stallet mitt på dan för att Munin skulle få nya skor så var jag såå ridsugen.. Och när jag äntligen fick rida på eftermiddagen gick det precis lika bra som igår trots att Lisa inte stod på mitten och sa vad jag skulle göra.. Jag är så nöjd och stolt över min gamling.. och mig själv.. Äntligen har det lossnat.. Hoppas verkligen känslan håller i sig på söndag när det är tävling..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0