Ångest vs. Anna 1-0
Vaknade i morse och kände mig i bättre skick än igår. Vilket kanske inte är så konstig med tanke på att gårdagen var bästa dagen på riktigt länge. Funderar på om jag bara kände mig nervös inför födelsedagsfirandet, sen när nervositeten släppte kom tårarna. Jag har ju så svårt för att träffa mycket människor..
Hade jag inte haft min familj hemma igår hade det nog slutat rätt illa.
Blev hur som helst hemma från jobbet idag. Och även om jag känner just att jag kanske hade klarat att jobba är det nog bra att jag är hemma så jag får rensa tankarna eftergårdagen och vila upp mig..
Psykologsamtalen är jobbiga just nu, väcker många negativa minnen, sånna jag helst vill glömma, saknaden av människor som betytt nåt för mig och att försöka besegra den hemska ångesten som funnits med mig alldeles för många år nu..
Igår försökte jag verkligen vänta ut ångesten och bestämde mig för att hur mycket jag än grät eller hur ont det än gjorde i mig skulle jag inte ta piller och låta ångesten vinna... Men, det gick verkligen inte... Ångesten tog över hela mitt förnuft och tillslut var jag tvungen att ta piller för att hjärtat skulle sluta rusa och andning skulle bli någorlunda normal.. Ångesten vann :(
Kommentarer
Trackback
